Familjen Nordstjärnas
egen (?) variant av traditionen
Berättat av gamle kyrkväktaren Gabriel Kristensson f. o. 18234i Gunnarsjö (P).
Kristensson hävdade att han var ättling i rakt nedstigande led ifrån soldaten Nordenstjärna
och berättade att många av soldaterna var så fattiga så att de stal vad de kom över föra att
kunna överleva. När kungen skulle upp på vallen för att inspektera den nya "linjen" som man
höll på att gräva av skyttegraven upp mot fästningen hade några officerare kommit fram och
ordnat så att kungen fick några kappor under sig. Sedan den döde förts bort rusade några av
soldaterna fram, däribland Nordenstjärna och stal var sin kappa. Sedan han återkommit hem
till Stjärnhult kunde han i lugn och ro granska kappan och upptäckte då att han fått med sig
kungens egen kappa! Men eftersom barnen behövde kläder och det bestämdes att hustrun skulle
sy om kappan till barnkläder. Så började hon att sprätta och bland tyglagren i kappans axelparti
hittade hon kulknappen!
Enl. Kristiansson gick Nordenstjärna inte till prästen utan till rotemästaren, eftersom prästen
var bygdens "polischef" och stöld är stöld. Det var till rotemästare Bennich på Loftsgården som soldaten
gick för att berätta om sina bekymmer. Denne var släkt med kyrkoherde Joan Petri Aurelius i Istorp, men
var känd som en alkoholiserad slarver. Enl. Kristiansson tog Bennich hand om kulknappen för att soldaten
skulle kunna glömma det som hänt. Efter hans död revs huset och det är troligt att knappen hamnade på
tomten och gömdes i jortomten och gömdes i jorden tills den en dag hittades av smeden Carl Hjalmar Andersson, som hade byggt sitt
hus på samma tomt och hittade kulknappen, sedan han forslat bort resterna av Bennichs hus och hade ordnat en
blomsterrabatt. När han kom hem en kväll upptäckte han ett litet föremål som låg och glänste i aftonsolen bland
jordkokorna i blomsterrabatten!
Källa:
Hansson, K, Landet kring Weselången 1, 1978 s. 212-215.