Dalaborg - utgrävningen 1938-1939
Under tiden juni 1938 – juni 1939 skedde en fullständig utgrävning av borgruinen.

Dalaborg byggdes på en hög och brant bergsudde, drygt 5 km från den gamla marknadsplatsen vid Dalbergså samt mellan två vikar av Vänern. Den har ett ur fortifikatorisk synpunkt idealiskt läge. Borgens område är dessutom avskuret från land genom en naturlig vallgrav, en ganska djup och bred ravin. Området är omgivet av vatten på tre sidor och är bara tillgängligt från väster över en bergsknalle som man måste till hälften klättra över.

Borgen har varit av Glimmingehustyp. Muren som finns kvar har burit upp ett timmerhus som vilat med två av sina väggar på vinkelmuren och med den fjärde på berget. På en av stenarna i grunden finns ett litet, inhugget, grekiskt kors (likarmat till skillnad från det latinska korset). Kvar förutom vinkelmuren finns stenkällaren på murens insida mot berget. Här låg väldiga raslager av jord, sten kol, rester av förkolnade stockar och ben efter huset som rasat in vid branden 1434. Under detta fanns ett golv av kullersten. I källarens nordöstra hörn fanns dessutom ett markerat lager med tegelskärv och stora stycken av bränd lera, som kan härröra från en större eldstad som störtat ned och krossats under branden. Ovanpå stengolvet fanns tre nyare golv av lera vardera 10-20 cm tjockt och med multnade trärester och obrända plankor emellan. Detta enl. typiskt medeltida renhållningssystem (ett nytt golv vart  50-60 år). Senare gjorde man även ett provschakt genom stengolvet och gjorde då  en sensationell upptäckt. Stenarna hade lagts i fin sand och under detta fanns ett nytt lerlager, 10-12 cm tjockt som innehöll ganska mycket ben och därunder fanns ett kollager på en sträcka av drygt 300 cm och som var 30 cm – 90 cm tjockt! Under detta fanns ny lera. Detta visar att en brand ägt rum innan man lade det första stengolvet. Under detta kollager
Fanns ett nytt stenlager och under detta ett tredje kollager cirka 10 cm tjockt där det inte finns några större kolbitar eftersom dessa har pressats till stoft.
Detta innebär att det har funnits tre träborgar på platsen, som alla bränts ner! Men det bara den sista som det finns litterära uppgifter om. Ev. skulle det andra brandlagret härröra från hertigarnas intagande av en äldre träborg 1304. 

Utgrävningen i "genomskärning" - lägg märket till de två brandlagren
som visar att det funnits två äldre borgar på samma plats!

Omkring 150 fynd har gjorts vilket är en ganska låg siffra. Vanligen hittar man mest keramikbitar,
men dessa är bara 11 st. vid Dalaborg. Alla utom ett är av rhenländskt stengods. 21 pilspetsar
bl. a. från pilar till armborst. Inga andra vapen har man hittat. 4 sporrar. Redskap: en skära, en yxa,
samt järnbeslag till en spade, flera borrar, en mejsel och en kil, samt flera knivar och en smedhammare.
Foten till en bronsgryta, tre

    
blosshållare eller ljuspipor, tre bultlås och en nyckel. Några benprlor, trol. från ett radband.
Några spelbrickor, en tärning och tre schackpjäser: ett torn och en bonde, samt foten till ytterligare en pjäs.
Alla pjäserna har hål i botten och vid denna tid var schackbräderna ofta försedda med piggar,
en i varje ruta så att pjäserna stod stilla  även om någon skulle råka knuffa till brädet!

Dalaborg - rekonstruktion av Bengt Söderberg 1940

Litteratur:
Söderberg, B, Dalaborg i: Hembygden 1940.